Alla inlägg under juni 2012

Av Åsa Johansson - 23 juni 2012 12:09


Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om.Men det märks i slut ändan av detta.

Jag hoppas att alla hade trevligt på midsommar.

Det hade jag men min kära make och vän.

Jag satt och skrev nyss men det bara försvann ifrån sidan,så jag gör ett nytt försök.

Janne har gått till jobbet,jag sitter och tänker tillbaka på vad jag har gått igenom under ett par år. Både Possitivt och negativt.


Det började för ett par år sedan,dels började det med att jag fick 3 missfall vi mådde jätte dåligt båda två.

sen efter ett tag så började jag må dåligt,fattade inte vad det var som hände,jag blev yr precis som om man skulle vara full,jag kunde knappt gå för det skakade i hela kroppen,jag var som en ms person. Janne och våran kompis fick hålla i mig ibland när jag gick.Och de gånger jag gick själv så skakade hela jag och jag fick verkligen koncentrera mig när jag skulle lyfta ett ben bara. sen började jag glömma bort saker och ting.

Till slut så sa Janne att nu kör jag upp dig till sjukan.

Jag hade så fruktansvärt dålig järnstatus,det hade tömt alla järndepåer.Så jag fick dropp med Järn i.

Och det tog ett par veckor innan jag blev återställd.

Sen kom det över mig att jag kunde ha dött,och alla missfall. Jag fick dödsångest av allt som hade hänt. Det var inte kul alls. Jag fick en sån ångest att jag inte vågade vara själv här hemma för jag trodde att jag skulle dö så fort jag blev själv.

Och tack vare mamma och pappa som fanns för mig i den svåra stunden,de tog hand om mig medans Janne jobbade.Annars hade jag inte klarat av det själv. TACK MAMMA OCH PAPPA <3


Sen de få gånger jag var hemma så hade jag våran kompis hemma hos mig under dagarna. Du ska också ha ett stort tack för det du har gjort för mig,och gör ännu. Det gick ett bra tag sen klarade jag av att vara hemma själv med mera. Idag lever jag som vanligt.


Sen mitt i allt detta så lossnade den nya magsäcken på mig,och även då så fick jag reda på att jag har EDS som min syster. Det heter  Ehlers-Danlos syndrom.så de opererade fast magsäcken igen.


Jag har en make som är helt otrolig,han har stått vid min sida ända sedan vi träffades.

Vi har haft så kul,och ännu. vi har hittat på så knäppa saker ibland så det är inte klokt. hahah

Mitt i allt elände så har vi ändå kunnat skratta och gett varandra kärlek. Vi har rest runt och har haft kul.  

Det bästa han har gett mig är hans kärlek,jag älskar dig min kära make.

Eftersom vi inte kunde få barn,så sa vi att då ska vi hjälpa andra barn som inte har det bra.så gick vi en kurs för att bli akut placeringshem,den kursen pågick ett par veckor.Och under tiden vi gick där så opererade jag mitt knä,samma dag som jag gjorde operationen åkte jag ner till kursen för jag skulle minnsan inte missa en dag.


Vi fick 2st som vi hade här hemma till och ifrån,väldigt lärorikt var det.:)


Mitt i allt detta så köpte Janne mig en bluegrass gitarr med stålsträngar. wooow vad underbart och vad glad jag blev,sen kom han hem med en 6 strängad banjo. Första gångerna jag provade den så lät det för jävligt rent sagt. haha.


 

så här såg den ut,jag har sålt både gitarren och banjon.

Jag älskar att sjunga och spela gitarr,det är rogivande tycker jag.Men jag är lite blyg för att sjunga inför andra människor. Men sen kom vi i kontakt med det här paret ifrån kyrkan de spelade gitarr och bas och sjöng,v,jag älskade att lyssna på dom när de sjöng och spelade. Till slut började jag sjunga med. :) Lite svagt ialla fall hahahah.


Sen började jag jobba på LP om ni vet vad det är. Där sjöng vi och spelade m.m Kul tyckte jag.Sen var vi på träff någonstan med kyrkan,kommer inte ihåg namnet just nu. Men det var gamla bilar, mc,sång,grillning m.m det var jätte mysigt.

jag kommer så väl ihåg det,jag satt på trappan och det var en människa där som jag tyckte verkade  så underbart god ut,och snäll.Jag tittade på henne och sa sätt dig brevid mig,vi satt och lyssnade på när de sjöng. sen efter ett tag så åkte hon hem.

Efter ett tag så fick jag syn på henne på fb och blev jätte snopen,vi fick kontakt med varandra och pratade m.m

sen efter ett tag så sa jag till henne via telefonen om hon inte kunde komma tll filadelfia i Ekshärad på söndag. Hon visste inte om hon kunde. men när jag satt där så kände jag att någon satt och tittade på mig,vände mig om och där satt hon. Jag blev så glad.


Sen började Jag och Janne att motionera rätt så rejält.Vi gick flera mil om dagen.Gick ifrån Ekshärad om till Hagfors. Då fick Janne en stressfraktur i foten så han var gipsad i flera veckor.

så fort han blev frisk så överraskade han mig med en resa till Västkusten,det var en av mina drömmar som jag har haft länge. Att få komma ner och fiska makrill och torsk. Jag blev jätte glad.  Den dagen vi skulle åka hem så skulle vi även döpa oss i kyrkan. Vi åkte hem och kom nästan försent till vårat eget dop hahah. Men vi döpte oss och det var underbart,och när jag hade bytt om och gick ut igen så satt min kära vän där.


Sen blev jag instängd i mitt eget hem i 6 månader ungefär pga av ryggen.under denna tid slutade jag sjunga och spela gitarr och även slutade lyssna på musik.jag hade även skrivit låtar om mitt liv och om en kär vän jag har haft i många år.


Den sista låten jag skrev var en avskedslåt,för jag sa till Janne att jag tänker inte leva så här.Det är inget liv med att inte kunna röra sig och knappt kunna gå. Jag tar mitt liv sa jag om jag inte får hjälp.

Under denna tid så var den här vännen från Ekshärad ett stort stöd under dessa månader,hon kanske inte var här varje dag,men då pratades vi vid telefon eller skickade sms. Hon finns här för mig och hon är en kär vänn.

Jag vill även tack dig för allt du gör för mig..<3 kramar

Men jag blev opererad i ryggen och jag orkade kämpa egenom dessa månader tack vare min kära make och vänner och familj.


Ja nu försöker jag lära mig att gå,jag kan vara utan gåstol om jag går här ute.Men ska jag gå längre så har jag gåstol.Och inte nog med det så har läkarna tagit bort värktbl för nu var jag op så nu hade jag inte ont längre.

 Jag har visst ont i ryggen. Men varje gång jag tar längre promenader så är det som om jag har gjort ett helt dagsvärk.

Jag är helt förstörd. Men jag kämpar på.


Nu har jag börjat lyssna på musik igen och sjunger med.

jag har lovat mig själv att innan jag flyttar så ska jag sjunga i kyrkan de låtar jag har skrivit.


Nej nu har det blivit så långt,så nu slutar jag..


ha en bra dag. kramar















































Av Åsa Johansson - 22 juni 2012 11:30

 

Glad Midsommar på er alla!

Jag hoppas att ni alla får en trevlig midsommar,och ni ska njuta av dagen,äta gott m.m


 

Idag är det en dag som vi ska fira midsommar plus att vi har firar att vi har varit förlovade i 11år. Vi förslovade oss i norska fjället detta datum,sen kastade vi snöbollar på varandra och hade jätte kul.


Idag ska vi grilla och äta och må gott.Gubben ska äta sill och potatis,men det tycker jag inte om.Usch

När jag satt och försökte få fart på grillen som en gammal bekant fram till mig,har inte sett henne på länge.

Blev jätte glad över att se henne,Sen hon har även gjort samma opertion magsäcksoperation,det var kul att se hur lyckad den har varit på henne.

Jag tänker inte skriva  mycket mera idag faktiskt.


utan det blir mera i morgon


ha en bra dag på er allt



Av Åsa Johansson - 19 juni 2012 13:11

 

Att leva med värk vet jag hur det är,att bli instängd i sin egen lägenhet pga av värken,Att ta sig från plats till B vet jag också hur det är.

I 10 år har jag haft min värk.Det började med Hö hand som jag fick krossad under en frusen vedkubbe. Fick så jag fick så kallad örnklo tumme.Plus att de op fel i Torsby så de gjorde tummen ännu sämre. Inte nog med det så krossade det nerverna i handen så jag fick nervkramper från handen och upp till nacken..

Niceee not.Jag fick smärtstillande och T.e.n.s apparat,Jo tjena vad det blev livat med nervkramperna tålde inte att få ström i mig.Jag fick även nervkramper så det skickade iväg armen hur som helst,inget grepp hade jag kvar.


Känsel hade jag inget från handleden till tummen,pekfinger och en bit av handflatan. Och pga detta så kunde jag lägga handen på plattan utan jag kände något.Och innan jag lärde mig detta att jag inte kände något. Fy f-n vad jag brände mig.

Jag kunde knapptsova på nätterna pga värken och nervkramperna,ibland var kramperna så stor att jjag svimmade,det drog ihop  allt från handen och upp till nakcen,det gjorde så att det trog ihop nacken bakåt.

 

jag åkte ut och in i Torsby för att få smärtstillande och nervblockader.Nästan inga tbl hjälpte heller,till slut så kom de på att de skulle prova på nervblockader. ????? Öhh jaha och vad är det funderade jag på.

När jag väl var där för att få nervblockad så var vi på uppvak i Torsby och gjorde detta.

Det var en liten maskin med en sladd och från sladden gick det som ett smalt rör med spets på. De tryckte in den vid sidan om halsen,sen körde de ner som ett tunt tunt rör igen. sen slog de på svag ström för att kunna  hitta rätt nerv för att lägga en blockad där.

 

Sen ovissheten var att träffade de fel nerv så kunde jag sluta och andas och dö.

 

och det näst jobbigast var innan de hittade rätt nerv,de träffade olika nerver med stöm.Ena stunden hoppade benen,sen tog det armar och händer, tog andnignen så att man hyperventilerade ena stunden och andra stunden kkunde man inte andas m.m

När de väl hittade rätt nerv så lade de nervblockaden,jag blev halft sides förlamad,från ansiktet ,armen. biverklningarna var förlamningen som satt i från 1 dag till knappt 2. hade man otur så kunde man bli förlamad resten av livet.

 

men det gick skapligt bra,smärtorna försvann en aning under dena tiden jag gjorde nerblockaderna och nervkramperna försvann ett tag,jag gjorde nog detta  ca 10 gånger,sista gången så satt förlamningen i i 3 dagar,jag trodde inte att jag skulle få tillbaka känseln.

 

sen  bestämde jag att jag inte skulle göra detta mera,jag gillade läget iställe. hade mina nervkramper och smärtor,jag fick börja om att lära mig skriva och knyta skor,skära kött m..m Janne fick göra det åt mig i många år. jag har fortfarande  problem med handen än idag.

 

  

Sen fick jag diskbråck och det var ju inte direkt kul precis. Och innan läkarna trodde mig att jag hade det,oj oj oj vilken tid det tog.Men jag lärde mig att leva med det rätt så skapligt i början ialla fall. Sen efter ett tag till så fick jag ett till diskbråck,jag fick smärtstillande tbl. Och det gjordeonnt dag som natt.

 

Gjorde jag något särskilt som tex.plocka bär,svamp m.m så hade jag sådana fruktansvärda smärtor och kunde knappt gå.

Sen just den här kommentaren som alla älskar ; Jaha och vad är det för fel på dig då? Det syns inte att du har ont någonstans,Varför Jobbar du inte för ? det är väl inge fel på dig. Det är bara att göra si och så . m.m kan räkna upp hundratals.


jag blev förtidspensionerad pga av handen ( kan inte jobba pga nervkramperna än idag) Sen diskbråcket.

Jag har varit till sjukgymnastiken flera gånger,men det hjälper inte ett dugg.Inte för mig ialla fall.

Sen kom jag på iden att jag skulle stärka ryggmusklerna själv på något vis om det gick.

så jag köpte mig en stor fiddy cross.

 

Gud vad jag skulle få starka rygggmuskler nu :) jag körde denna och det var jätte kul att åka med den. Sen köpte gubben sig en fyrhjulingen för att han med skulle åka med.

vi åkte i terräng m.m till och med slalombacken åkte vi upp för.

Jag var helt slut i ryggen men sen på ett annat vis så mådde jag bra av det.

 

Det värsta var att denna Fiddy fick man inte köra på landsväg med,för man kunde inte regga den. Men vad spelade det för roll tyckte jag. så jag körde på som tusan.Kompisen skaffade också en till slut.  

så här ser en fiddy ut.

Vi hade jätte skoj med dessa,ända tills en dag då snutarna stod och väntade på oss vid höghusena. hahah De satt i civilpolisbil.Trög i huvudet som jajg är hahaha fattade jag inte att det var dom. Men det gjorde gubben och kompisen,så de stod och skrek ååkkk men åk då. Jag stod stilla och glodde på dom och sen uppfattade jag att det var de. hahah och det bar utav som glatte den hahah upp för blinkenberg ner mot skogvaktaren och där gömde vi oss. sen åkte vi hemmåt,kom till älvstranden och där stod snutarna igen hahaha ..vi hade ett kallgarage på gärdet.

 

så kompisen åkte före och öppnade porten. Efter kom vi, jag körde in  i buskarna bakom älvstranden och gömde den,gubben försökte gömma sin 4hjulingen hahha..

Men vi var tvungen att åka upp till garaget för snutarna närmade sig.vi flög över gräsmattkanten och rakt in i garaget hamnade jag,sen vände jag mig om,och där kommer det en stor 4hjuling i hög hastighet och Janne böjer sig  ner för  att komma in och kompisen stänger dörren.

sen bytte vi om och gick ur garaget,en utav civilbilarna stannade vid gustavsforsvägen och spannade ner mot älvstranden.

 

sen en vinterdag tog jag ut Fiddyn och lekte med den nere vid äälvstranden,tappade taget om kopplingen så den hoppar iväg och foten fastnar mellan växeln och trampan.sliter sönder korsbandet i vä benet.

Efter ett tag så blir jag op i benet och gick på kryckor,och det förstörde ju ryggen totalt.

 

Värken blev bara värre i ryggen.Men sen var jag med gubben ner till bäruppköpet och hjälpte han.Han jobbade vid bäruppköpet vid vikingen.

Där stod jag och skulle skära kartonark som skulle ner i bärlådorna,då small det i ryggen igen. OK det blev ett 3:e diskbbråk det såg de på röntgen.

 

Jag blev bara sämre och sämre i ryggen,fattade inte vad som hände och skedde med ryggen. var upp till sjukan för att få hjälp,och det gick ju som det gick. Jag vet inte hur många gånger jag var dit.jag fick värktbl.

Och det var 4 olika tbl.

Men  till slut så tyckte jag att de inte hjälpte som de skulle,ökade dosen.

och jag började fundera på vad som hände,för jag började tappa känseln i vä benet.och värken var fruktansvärd.

Till slut kände jag att ingen trodde mig på mig varken på sjukan eller någon annanstans. jag grät nästan av ångest.

 

Vad skulle jag göra? vad är det som händer? jag klarade knappt av att gå.Kunde inte vara ute och gå överhuvudtaget. Jag fick kryckor som stöd,fick gå till sjukgymnasten och den ville inte göra något med mig.

Till slut så hade jag inge känsel alls i vä benet. kunde knappt röra mig.

Sen hade jag ett stort frågetecken,hur skulle jag klara av hjulen,att bjuda de behövande på julmat m.m När jag knappt kunde gå här hemma. Men jag ville inte svika dom,så jag tog mig ner till lokalen och gick med kryckor och  gick på morfin.

Men jag tror att det hände något mer då i ryggen.till slut tog jag mig inte på utsidan,jag satt inne varje dag,gick med kryckor inne mellan vardagsrummet och köket.

 

Gubben fick hjälpa mig i och ur sängen,jag skrek av smärta.han fick hjäpa mig när jag skulle duscha.

vid det här laget så hade det tagit hela vä ben och hela underlivet och började i höger ben.

läkarna i Hagfors skickade en akut remiss till Torsby,fick åka hem tillbaka.

Dagen efter small det i ryggen igen  så jag kissade på mig.

De trodde att jag skojade och var bara ute efter mediciner sa dom.

Men till slut fick jag en remiss till karlstad ortopedmott,han insåg att det var bråskande. skickar en remiss till Uppsala.

 

Men jag satt instäng i min lägenhet utan att ta mig ut från Oktober förra året och fram till Maj i år.

Och det var det värsta jag har varit med ,ingen ska få behöva uppleva det jag gjorde under denna tid.

Men som sagt jag kom till uppsala och de insåg att de var tvungen att op ganska snart.

Jag fick med mig grejer hem för att tvätta mig med.

Det tog knappt en vecka så var jag op.De sa att hade de inte op då så hade jag blivit förlamad resten av livet.

 

JAG VET VAD SMÄRTA ÄR,JAG LEVER MED DEN VARJE DAG!

Trots att jag blev op så för så försvann inte värken.

 

men det trodde de på Hagfors sjukhus att det gjorde.Så de har tagit bort tbl för mig.

som jag fick höra under denna tid jag var instängd och är fortfarande till en viss del. :Men snälle du det är väl bara att gå ut,du ser ut och ha ont,du ska se att om du rör dig så blir du bra...Men det var just det jag inte kunde.

sen såg man verkligen vem som var kompisar och inte kompisar.

 

jag skulle kunna skiva hur mycket som helst om detta. Jag tränar varje dag med att gå,ska jag gå på utsidan så har jag gåstol.

Livet är ingen dans på rosor som vissa tror att det är

. 

 

 

 

 

Av Åsa Johansson - 19 juni 2012 12:23

                             

Här är en del av flugorna jag har gjort själv. de är inte vackra men det är inte modet som fiskarna går efter hahaha.Bara det nappar så är det bra 

Av Åsa Johansson - 19 juni 2012 09:58

God morgon alla  eller det är ju snart lunch,lite seg idag för att vakna till riktigt.  

Sitter och tar mig en stor mugg med kaffe för att sen hoppas att jag vaknar till.Sitter och tittar på fåglarna utanför fönstret,vi har en fågelmatare som ser ut som parisehjul. Rätt så ovanligt ialla fall,men vi matar dom fortfarande och det kanske man inte ska göra. Men som sagt var jag bryr mig inte,vill de ha mat så ska de få mat.

Jag brukar sitta och fotografera dom ibland.


Jag sitter även och väntar på att jag ska få paket på posten idag med...    tjohooo vad kul.jag fick ett paket med polyestertråd nu på morgonen med alla världens färger.

Det är så att jag sitter och binder fllugor till och ifrån,det är lite terapiarbete,och kul tycker jag. Sen har vi ju användning av det,för både jag och Janne flugfiskar. Sen säljer jag även flugor med.


          

Det är kul att göra egna mönster med. Här är ett par bilder som jag har gjort själv .

vad vädret ändrar sig hela tiden,solen skiner ena stynden,sen blåser det satans och molnen de svarta molnen hänger där i luften så tungt.


Jag tänker ta och skriva sen senare idag om hur mitt liv förändrades fort,det gick otroligt snabbt.sen hur det är idags läget.Det kommer att bli väldigt mycket att läsa skulle jag kunna tro.

Men vad gör ju det ? Detta är ju en blogg som man ska skriva i.

  

Så känns det nu,värken är så fruktansvärd just nu.Vet inte vart jag ska ta vägen idag. Men en del beror på vädret med,då får jag mera smärtor.

Ni som har smärta vet ju hur det kan vara när det förändras till och ifrån.


Idag ska jag även sälja min kära gitarr som jag har. Tråkigt men ett måste just nu. ska köpa mig en ny senare hade jag tänkt och en annan modell.

Detta är min gitarr,stårlsträngad härligt ljud i den,egentligen så är det en bluesgrass gitarr.




 

 




Av Åsa Johansson - 18 juni 2012 18:51

Nu ska det bli så att vi ska flytta härifrån så småning om. Det är spännande tycker jag,samtidigt lite skrämmande att flytta till en helt annan kommun.Nya människor m.m

.  

Men sen kan man starta om från början,ingen känner till en.nya bekantskaper,ny miljö,nya möjligheter ja allt man kan tänka sig.Det är ju upp till en själv hur det blir egentligen.

 

Jag har ju bott i Hagfors i 37 år....nä inte riktigt,har bott i Torsby,stöllet,Grövelsjön i idre.

Men trots allt så har man sina funderingar kring allt. Och jag är som jag är,tex men gud hur ska den personen klara sig då,tycker vännerna att jag sviker dom när jag flyttar???  M.m fattar ni vad jag menar ?

  

Hur kommer allt att bli? bara bra hoppas jag verkligen. Det är inte dumt att ha en lägenhet med havsutsikt,bara en sådan sak gör en glad tycker jag. Lite skillnad är det ju,som att vakna nu och gå upp och titta ut och ser container så blå och fin,sen de här runda sakerna som man stoppar glasflaskorna i. Gud vilken underbar utsikt man har idag hahahaha....

 

Nej nu ska jag sluta skriva en stund,jag ska ta och äta lite mat. Kom på att jag inte har ätit sen  i morse



Av Åsa Johansson - 18 juni 2012 17:54

Egentligen skulle jag inte ha  skrivit här idag,men det blev så ändå. Jag satt och tänkte på en annan blogg som jag följer,känner inte den personen ifråga men det är intressant att kolla på hans blogg.

Han skriver väldigt bra tycker jag,han skriver dels om sin homosexualitet,och att hans föräldrar accepterar han för den han är.

Han är duktig på att fotografera och göra om sina bilder i photoshop,även hans förldrar fotograferar honom.

Jag rekomenderar varmt att ni ska läsa den bloggen om ni vill alltså.

http://joakimlindqvist.com/

här är länken till han.

 

Idag mår piss och lingonris,men det går väl över tänker jag. Har inte gjort ett dugg idag utan har bara suttit vid datorn typ.Sen druckit upp en hel perkulator med kaffe för att hålla mig vaken. Men jag tror inte att det har gjort någon större effekt på mig..

Men här komer husse och mattes älskling,jag tror hon är llika slö som mig idag.

  

Sen har vi hennes kompis Norma som också är slö idag.

  

Just nu kom jag att tänka på det här när man mår dåligt av olika orsaker,eller bara är nedstämd. Om folk kommer och frågar hur det är,Jo då det får gå,eller jo det är skapligt,det finns de som har det värre än mig,

visst finns det de som har det värre,men bara för det så mår jag som jag gör och måste få säga det till alla som frågar.

Från och med nu så har jag slagit vad med mig själv att,jag tänker svara helt ärligt om hur jag mår osv. Och tål inte folk höra sanningen så kan de gå härifrån.

För oftast är det så att en annan ska lyssna och förstå hur andra mår jämt,men ingen lyssnar på mig.

 

Från det ena till det andra så fick jag mina nya skor på posten idag,det tyckte jag var jätte kul.     

så här såg det ena paret ut,jätte goda var de att ha på sig,Det är viktigt att ha på sig skor som är anpassad för just mig och alla andra. Man kan förstöra både rygg och ben med dåliga skor.

Här är sandalerna som jag har köpt,de kom också med posten idag,och jag blir så glad när det komer paket,känner mig som ett litet barn som får paket.

    

De var hur sköna som helst,satt som en " smäck"  på foten,stadiga och luftiga.

Sen tänkte jag visa er vad jag har fått mera.

    

klotet ska man ha stora värmeljus i, eller marshaller .Jag tror att det kommer att bli mysigt nrä man får tända den. Den andra saken som hänger vid fönstret är till för att hänga blommor eller örter som ska torkas.Jag tyckte den var lite mysigt,såg framför mig hur det ser ut när det hänger örter och blommor där. Gööör mysigt tror jag faktiskt.

Sen har jag införskaffat tavlor med för ett tag sedan.

     

så här ser de ut.det är kul att få nya saker och ta ner de äldre sakerna..

Jaaa jag blir bara så glad när man kan förnya sig lite grann. Det är inte alltid man har råd med  att köpa nya saker,man ärju inte direkt miljonär.


Trots att det är måndag och att det är en sådan dag som det är,så har dagen gått fort.

Idag har gubben och kompisen öppnat Loppis vid brostugan, 11-17 är tiderna.ska försöka sälja utav det som vi aldrig använder och heller inte kommer att använda.Det ligger bara på vinden eller i garderoberna och tar plats.

  

Av Åsa Johansson - 17 juni 2012 19:14

 Att vara troende eller inte troende,är det någon skillnad? Eller tror man på något annat än gud? Skriv gärna och berätta för mig. Nu kommer säkert många att bli upprörda när jag skriver om detta skulle jag kunna tro. Men varför kan man inte få diskutera om det då?

 

Jag själv har varit icke troende sen jag föddes skulle jag kunna tro,jag trodde på att det fanns något annat än gud.

Jag blev ihop med Janne som jag är gift med,han var troende. Vi hade våra stora diskutioner om att det fanns en gud eller inte.  Han försökte förklara på sitt sätt och jag förklarade på mitt sätt. Men jag hållde fast vid att det inte fanns en gud. Utan jag tror bara på mig själv sa jag.

För jag sa hela tiden,vart finns han då? Varför hjälper han mig inte i de svåraste stunderna? Jag har provat bedja till han,men får ingen reaktion sa jag. :)

Tiden gick och efter ett tag sa Janne att ska jag läsa ur bibeln för dig så kanske du förstår.:) aldrig i livet sa jag till han.Det kommer aldrig på frågan. Då måste jag fråga dig en sak sa han en dag :Varför sjunger du då oftast religösa låtar? Till förklaring hade jag att det satt fast i bakhuvudet sen jag jobbade på långvården,för där sjöng vi sådana låtar,Sen för det andra så gillar jag gospel.Men för det är jag icke troende sa jag :)

 

Sen för ett par år sedan så gjorde jag min en utav största drömmar sanna,Och det var ju det här med hagfors Julängel. Jag hade funderat på det i många år men jag vågade inte riktigt att göra det. Sen vaknade jag en morgon och sa till Janne,Nej i år måste jag göra det,jag vet inte hur jag ska klara det,hur jag ska få sponsorer att hjälpa en privat person,det är nästan omöjligt.Sen det är inte många veckor kvar tills jul.

 

Den dagen skull Janne jobba som personligass.och den han jobbar med var en dagmamma till mig när jag var liten.

Så jag följde med han till henne,satt och drack kaffe och jag bara funderade på projektet jag skulle göra.Sen sa jag till henne att få jag papper av dig? Så jag satte mig i vardagsrummet och började skriva ner på lappen jag fick. Sen gick jag in till dom och sa läs lappen och säg vad ni tycker. De tyckte det var bra,så jag gick hem och satte mig framför datorn och skrev ner detta. Sen skickade jag mailet så gott som till hela sveriges företag,och även Danmark och Norge.

 

  

Hur ska jag få tag på en lokal att vara i,det är ju trots allt 3 veckor kvar till jul och då är nästan allt bokade vid den tiden. Sen satte jag mig och ringde till Hyresgästföreningen i Hagfors,till all lycka så var lokalen på gärdet ledig. Tjoho vad jag blev glad. Jag kollade min email och där var det ett par brev från sponsorer,de skrev självklart hjälper vi till. Jag blev så lycklig att jag grät,det kunde inte bli bättre än så.

Tiden gick och jag fick sponsorer från nästan hela sverige och även Danmark.

 

Allt var klart dagarna före jul.

Då sa Janne tror du nu på gud med allt som har hänt? Vem tror du har hjälpt dig efter vägen? Ja inte är det han ialla fall sa jag och skrattade.

Sen gick vi och lade oss trött och sliten var vi,jag låg och funderade och till slut sa jag till han: jag tror att han har hjälpt till efter vägen,för hur skulle jag annars kunnat hunnit med allt och allt gick i lås.

VAAAAA????? sa han vad säger du ?

Inget sa jag god natt och sov gott haha. dagen efter gick jag in på facebook och hade fått ett meddelande från Pastorn i centrum kyrkan i Hagfors,han ville att jag skulle komma dit och prata om det här projektet.

Ja visst svarade jag till han,sen blev jag så nervös så jag trodde att jag skulle dö.

 

Jag gick dit och jag hade med mig gubben min och en kompis.jag fick gå fram och fick en mikrofon i handen,svetten började rinna för jag var så nervös.Han pratade på och frågade mig om hur allt har gått.

Bra,sa jag. lamporna ifrån taket lyste mig rakt i ansiktet och jag började gå baklänges trasslade in fötterna i sladdarna m.m

så frågade han mig om jag var troende,nej det är jag inte.

 

Julen kom och julen tog slut, då  sa jag att jag vill gå tillbaka dit och tacka för all hjälp i har fått under julen.

De stod och pratade om allt och inget,till slut satt jag och lyssnade på vad de sa.Tänkte att detta lät ju spännande.men slog bort tanken igen.Då vi gick och lade oss sa Janne,tyckte du att det var intressant.Absolut inte sa jag,sen låg jag och sa allt de hade sagt under gudstjänsten.

Janne tittade bara på mig.

 

Sen hade vi träffat ett par som var där i centrumkyrkan,de kom och hälsade på och till slut började vi läsa ur bibeln en dag i veckan. vi satt och sjöng och spelade gitarr.Till slut följde jag med till centrum kyrkan på helgerna.

Då efter ett tag så sa jag,nu vet jag vad det är som har fattas i hela mitt liv och det är gud.

Till slut så skrev vi in oss i centrumkyrkan i Ekshärad och vi döpte oss även där.

 

Och det måste jag säga,det är det bästa jag har gjort i hela mitt liv.Få en tro är underbart.

 

jag skulle kunna skriva om detta ur mycket som helst,men jag har skrivit tillräckligt just nu.

Men skriv gärna och så kan vi diskutera m..m 


 


   


Ovido - Quiz & Flashcards